Alltså.
Det slår mig igen och igen. Vi har verkligen gjort det till en sjukt stor grej, det här vad vi jobbar med. Att välja vad man ska arbeta med, och i de flesta fallen vad man innan dess ska plugga, är hos var och varannan en ångestladdad fråga.
Vad ska du bli när du blir stor?
Och jag tycker att det är lite otäckt. Är vi vad vi gör på dagarna för att få pengar att kunna leva? Tja, jobbet har väl i och för sig blivit mer än en inkomstkälla. Kanske för att det idag är det viktigaste i hela världen vilken inkomst vi har, eftersom vår främsta uppgift här på jorden är att konsumera. Och kanske för att vi, för att kunna konsumera så mycket som vi måste, måste spendera väldigt mycket tid på jobbet så att vi har råd. Så då blir det väl viktigt med vad man jobbar med antar jag. Både för den tid den tar och för att valet av jobb (hur mycket pengar det genererar) avgör vilken materiell standard det kommer att bli på ditt liv och, i värsta fall, och vilket värde du kommer att få som människa.
Och om man mot all förmodan skulle bestämma sig för att man inte behöver skitmycket pengar, då kanske man ändå måste jobba sådär stressat och effektivt som alla andra eftersom alla andra i apparaten anser att tid är pengar.
Ursäkta. Jag är visst lite sur. Jag ska försöka hitta på något annat att göra än att klaga. Hejdå.
fredag 2 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
småsaker, stora frågor, illustrationer och tro
Inlägg
2 kommentarer:
Det ligger mycket i det du säger! Det blir lite larvigt ibland. Och helt absurt emellanåt. Jobba mycket för att kunna konsumera mycket och ändå inte få det viktigaste: tid och ork för det och dem du tycker är viktigast. (Om man nu inte tycker att jobbet är viktigast förståss.. för då är logiken klockren).
Fast jag vill ändå tillägga att om man har ett arbete man tycker mycket om så blir livet så oerhört mycket roligare än om man inte trivs på arbetet. Vare sig du arbetar 6 eller 60 timmar i veckan. Visst kan ett ruggigt välbetalt jobb kompensera att jag har ett jobb jag inte gillar. MEN inom rimliga gränser. Bättre trivas och tjäna mindre.. tror jag. Allra bäst förståss att tjäna tillräckligt OCH älska sitt arbete. :)
Arbetet blir ju också en social plattform, och i den meningen kan bra arbetskompisar väga upp halvtrista arbetsuppgifter. Och med det i åtanke blir det ännu svårare -eller enklare- att välja jobb... För det är inte alltid enkelt att i förväg veta var alla roliga människor finns. Om man nu inte är skitkul själv och på så vis gör varje ny arbetsplats till en fest ;)
Funderar jag
jo.. det är klart att det är roligare om man trivs på jobbet.. det kan man ju inte komma runt. Men det är ändå nåt som blir lite snett. Men a, man får väl vara lite lagom noga, som vanligt.
Skicka en kommentar