tisdag 18 maj 2010

En dator på balkongen och annat att vara glad för

Idag var det sommar på riktigt när man kom ut från skolan runt halv sexsnåret. Underbart är att cykla i t-shirt och känna hur vindarna som slår emot en värmer för första gången på länge. För att inte tala om alla honungsdoftande blommande träd som jag är så svag för!

När jag kom hem från skolan hade jag en jobbig kombination av ute-och-sola-lust och stor hunger. Stanna inne och laga mat eller gå ut och sitta i solen? Med mitt blodsocker och hungerhumör fanns det inga alternativ. Då upptäckte jag att kvällssolen redan hade nått balkongen (det gör den tidigare och tidigare varje kväll, av någon säkert logisk men för mig smått mystisk anledning) och att jag alltså skulle kunna sitta i solen och ha koll på pannkakan i ugnen samtidigt!

Så där satt jag, med laptopen i knät, ansiktet mot solen och pannkakan i ugnen. Underbara effektivitet! Och då slog det mig, att jag två år tidigare satt på en väns balkong i kvällssol och fotade henne där hon satt med laptop i knäet och levande ljus på bordet (augusti, så en lite mörkare kväll) och tyckte att det såg så oförskämt mysigt och lyxigt ut. Då hade jag varken balkong eller dator och kände mig i stort behov av bådadera. Och nu har jag den glädjen! Gud är god!

Dessutom har jag fått jobb i sommar, vilket låg mycket högt på min "Kära Gud hjälp, jag behöver verkligen-lista" OCH igår löste det sig också med uthyrning av lägenheten här i Örebro, en kille som känns grymt pålitlig kommer att hyra, så kompis det går bra nu, som Petter skulle ha sagt.
Eller, som jag kände: http://open.spotify.com/track/1RQluU09A00aMfJZBHCAcH
(man ska ha bra kontakter :) vilken jag gick in och satte på på hög volym. Från Carolas höjdargospelskiva My tribute som vi lyssnade på i bilen när jag var liten, om än i kasettform.
Den gör mig alltid på gott humör.



Och om någon tycker att det ser mer ut som en bok än dator är det en korrekt iakttagelse. Man kan ju sitta framför datorn hela dan heller.

Njut av våren gott folk, för det är den värd! Och ni också.

Inga kommentarer:

småsaker, stora frågor, illustrationer och tro