Jag var hemma, ensam, och bakade bröd och sydde. Och även om jag verkligen var på ett sådant humör, vågade jag nästan inte göra det, eftersom man inte ska göra sådant på lördagar. Då har man inget liv och inga vänner. (Eller så har man det, även om man är en filmkväll fattigare?) Och även när jag hade bestämt mig för att stanna hemma, var det nära att jag kollade på film ändå. Bara för att det kändes lite mer rätt och riktigt. Lurt.
Nu fick jag istället en helkväll med en deg, en klänning och Tomas Andersson Wij, vilket visade sig vara ett vinnande koncept. Grymma låtar har han den där Tomas, med grymma texter. Det blev en liten renässans här för mig, som mest lyssnat på en enda stackars skiva med honom. Den här är fin till exempel.
2 kommentarer:
SÅ snyggt alltså. /sam
vilken gullig illustration! det ser ut som du! du är begåvad du.
ps stöder ditt initiativ att vara hemma ensam en lördagskväll. sånt är underskattad och nödvändigt.
Skicka en kommentar